Idag har Kulturskaparna varit i offentlighetens ljus i två veckor. Vi har lärt oss mycket av det. Bland annat att det kan vara svårt för 25 olika organisationer att tala under gemensam flagg. Vi har också lärt oss att det är ett faktum som för en del är provocerande, för andra uppmuntrande.
Fotograf: Erhan Gûner, Scanpix
Vi är 25 kulturskaparorganisationer med olika uppdrag, inriktning och intressen. Som organisationer är vi inte alltid överens om allt. Det vore fel att påstå att vi nu plötsligt skulle vara det, bara för att vi samlats under en flagg. Vi kan inte – och ska inte – driva en gemensam linje i varje fråga. Det är inte syftet med Kulturskaparna. Syftet är att vara ett nätverk. Värdet ligger i just detta att vi har olika infallsvinklar på kulturskapares villkor på internet. Vi ser att det sättet att närma sig frågan kan vara provocerande för den som ”vill ha svar nu”. För den som inte tror att arbetet ”redan är klart” är det istället uppmuntrande.
Varje organisation som deltar i Kulturskaparna arbetar förstås med upphovsrätt och sina medlemmars villkor på internet sedan länge. Det nya är att nöta våra olika erfarenheter och behov mot varandra. I arbetsgrupper tittar vi på för- och nackdelar med såväl befintliga som möjliga framtida lösningar, som till exempel de svenska, danska och norska modellerna för avtalslicenser som ser olika ut i de olika länderna. Vad kan vi lära där? Det finns goda och framgångsrika exempel som SVT Play, som erbjuder internetanvändaren ett bra utbud och samtidigt ger upphovsmännen betalt.
Annat vi vrider och vänder på är olika system för mikrobetalning som Flattr, ”märkningar” som Fair Trade som premierar betaltjänster som erbjuder goda avtal för dem som fyller tjänsterna med innehåll och mikrolicenser, för att inte bara involvera stora bolag utan också ge små aktörer luft under vingarna.
Vi tittar också på privatkopieringsersättningen, som har fördelen att den kombinerar friheten att kopiera för privat bruk med ersättning till upphovsmän och utövare samtidigt som den personliga integriteten inte hamnar i riskzonen.
Vi diskuterar även internetleverantörernas affärsmodeller. Förutsättningarna för utveckling av nya tjänster påverkas nämligen i hög grad av hur internetoperatörernas affärsmodeller utvecklas. Idag ger dessa till exempel inget utrymme för kraftfulla streamingtjänster, eftersom vinsten ligger i förhållandet abonnemangsavgift-kapacitetsutnyttjande. Kort sagt: dyra abonnemang som inte utnyttjas fullt ut ger högre vinst. Med den typen av affärsmodeller ligger det med andra ord inte i internetoperatörernas intresse att tjänster som kräver högre bandbredd utvecklas. Du som användare förväntas blogga, besöka banken och läsa tidningen, men inte delta i någon form av mer kapacitetskrävande aktiviteter på nätet. Det finns ingen neutralitet i en sådan affärsmodell.
Nätentreprenörer bistår med nya tjänster, kulturskapare med innehåll och bidrag till lösningsförslag, internetoperatörerna med att utveckla sina affärsmodeller – så bygger vi tillsammans ett lagligt utbud av kultur som ger upphovsmannen betalt för sitt arbete även på internet.
Därför söker vi kontakt utanför våra egna organisationer. Mindre lyckad har vår närvaro i sociala medier varit, det ska erkännas. Vi är helt enkelt inte rustade att söka upp och framför allt besvara allt som sägs där. Vi tar dock intryck och har den vägen fått flera för oss nyttiga perspektiv.
Det hoppas vi få även den 6 april, när vi träffar Ung Pirat och Piratpartiet. En fråga man kan tänka sig komma upp under det mötet är hur Kulturskaparna ser på övervakning av enskilda internetanvändare. Det är inget Kulturskaparna förordar och vi ser det inte som en av de konstruktiva lösningar vi arbetar med. Av det följer att vi inte heller diskuterar eller förordar åtgärder som att stänga av internetanvändare som begått lagbrott.
Vi har tidigare sagt att det inte är vår uppgift att utveckla nya tjänster. Det finns det tekniskt duktiga nätentreprenörer som är betydligt bättre på. Däremot vill vi delta i och bidra till diskussioner kring utvecklingen av sådana tjänster och hur upphovsmän och utövande konstnärer ska kunna få betalt via dem. Vi tror på framtiden och anordnar därför, tillsammans med Entreprenörsjakten, en heldag den 16 april där trettio unga entreprenörer får i uppgift att ta fram förslag på nya attraktiva tjänster och lösningar för att tillgängliggöra kultur på nätet, på ett sätt som ger upphovsmannen betalt för sitt arbete.
Det var något om vad vi håller på med just nu. Besök oss gärna snart igen här på kulturskaparna.com, på vår fanpage på Facebook eller tala med någon av oss på Twitter.
Alfons Karabuda – @Content_is_King
kompositör och ordförande i Svenska Kompositörer Av Populärmusik
Hur anmäler man sig till entreprenörsdagen?
Hannes,
kul att du visar intresse. Entreprenörsjakten är som du kanske vet redan igång. Jag läser dock att man kan anmäla intresse för jokerplatser via deras webbplats. Den 16 april är det dags för deltävlingen i Stockholm. Besök Entreprenörsjaktens sida för mer info: http://entreprenorsjakten.se/
Dagen sker i samarbete med ”entreprenörsjakten”, där man varit mycket duktiga på att ge plats åt ny unga förmågor. Anser du dig vara bland dem så hör av dig dit. Du är också alltid välkommen till oss med dina synpunkter & idéer oavsett dag eller upplägg.
Inte illa. Er position skiljer sig åtminstone i skrift från upphovsrättsindustrin. Jag hoppas att ni vågar gå vidare med handling.
”Kort sagt: dyra abonnemang som inte utnyttjas fullt ut ger högre vinst. Med den typen av affärsmodeller ligger det med andra ord inte i internetoperatörernas intresse att tjänster som kräver högre bandbredd utvecklas.”
För egentligen så har ju filmbolagen färdiga tjänster och avtal för streaming av långfilmer, de bara väntar på att ComHem ska höja bredden på sitt bredband.
”För egentligen så har ju filmbolagen färdiga tjänster och avtal för streaming av långfilmer, de bara väntar på att ComHem ska höja bredden på sitt bredband.”
Det finns tjänster vad jag sett, men de är i regel hopplöst DRM-skadade, och om man inte vill köra Windows och som jag som kör Linux Ubuntu på min stationära går de inte ens att använda. Om det är något som skadar försäljning av digitala varor så är det DRM. Boing Boing tenderar att skriva mycket bra om DRM:
http://boingboing.net/2009/05/27/cambridge-study-drm.html
”A long and deep study of user behaviour in the UK by a Cambridge prof confirms that when an honest person tries to do something legal that is blocked by Digital Rights Management technology, it encourages the person to start downloading infringing copies for free from the net, since these copies are all DRM-free.”
Och mer:
http://boingboing.net/2009/03/31/electronic-arts-rele.html
http://boingboing.net/2010/03/07/ubisoft-drm-servers.html
http://boingboing.net/2009/11/28/drm-versus-innovatio.html
http://www.boingboing.net/2010/01/11/david-pogue-tries-dr.html
http://boingboing.net/2005/12/06/musician_drm_screws_.html
Annars förklarar XKCD det väldigt väl med den här seriestrippen:
http://xkcd.com/488/
/David Jansson
Den här artikeln om fenomenet Star Wreck borde också vara intressant för att vidga era perspektiv.
http://www.time.com/time/arts/article/0,8599,1950005,00.html
Ett citat: ”What I have learned is that the more freely you show the film, the more audiences will buy the DVD and surrounding merchandise,” she says. ”With a normal theatrical release you have to spend so much money on advertising and promotion that most independent films lose money.”
Read more: http://www.time.com/time/arts/article/0,8599,1950005,00.html#ixzz0jmlEHkHC
I dag fyller IPRED, lagen om jakt på fildelare, ett år.
Ingen har fällts. Ännu.
Det är tveksamt om fildelningen har minskat speciellt mycket.
Men vi har fått en lag som hotar rättssäkerheten och som ger privata aktörer större befogenheter än polisen.
Lagen har även givit den svenska korporativismen ett ansikte. (Vem hade väntat sig att korporativismens intåg skulle vara så klichéartat?)
Lagen är dessutom både integritetskränkande och ett hot mot internets frihet.
”Upphovsrätten borde likställas med patent. För att få behålla ett patent, måste det förnyas och det kostar pengar. En upphovsman får en nästan livslång betalning för det han/hon gjort, medan patentet förfaller om det inte förnyas. Det som kallas upphovrätt, är något som skapats av någon, samma med patentet, det är också skapat av någon. Varför då göra denna skillnad? Låt upphovsmannen också betala för ett förnyat ”patent” om han vill behålla sina rättigheter. ”
-Karabuda, vore inte det en lösning?
Kjell,
Förstår hur du tänker. Vill dock undvika att hamna i en situation där bara de som har råd kan få ”äga” det de skapat. Ibland tar det lång tid innan ens verk faktiskt genererar något ekonomiskt. Kanske ändå aktivt behöva omregistrera sitt verk efter en period för att inte hamna i en situation där man inte vet vem som står som upphovsman (föräldralösa verk). Detta skulle dock kräva massiva administrativa insatser. Vi vill hellre att en sådan insats läggs på att premiera framtida skapande. Du är inne på intressanta och konstruktiva tankesätt. Fortsätt så!
Karabuda,
Har du läst länkarna jag postade? Några tankar kring detta?
Hur reagerade du när du hörde om att USAs regering anser att piratkopiering är bra för ekonomin? http://www.idg.se/2.1085/1.310795/piratkopiering-paverkar-ekonomin-positivt
Jag tror inte att det är en bra idé att ta bort upphovsrätten. Men 75 år efter upphovsmannens död? 35 år efter att verket gavs ut känns mer vettigt i så fall. Dessa långa skyddsperioder går ju i grund och botten att likna vid fallskärmsavtal. Är det verkligen vettigt att ett företag som Disney ska kunna pensionera hela sitt företag och leva på gammal avkastning från hundra år gamla alster? Vart finns poängen med det? Ska upphovsindustrin bli den nya adeln?
Det pågår en strid, men det är bara på ytan den är mellan pirater och upphovsmän, om man skrapar lite på ytan inser man snart att det striden faktiskt står mellan oberoende skapare och den stora upphovsindustrin. Internet håller på att införa en diversifiering, många små aktörer börjar roffa åt sig delar av marknaden. Upphovsindustrin vill stoppa detta innan de oberoende blir ett för stort hot. Hur annars ska man tolka orsaken till att de ljuger om sina vinster för att kunna införa lagar som IPRED och avtal som ACTA? Kopieringen på Internet gynnar dom, men det hotar också deras monopol, och min länk till timesartikeln beskriver mycket bra hur.
/David Jansson
David,
Tack för dina inlägg och intressanta länkar.
Jag tycker att det viktigaste för ett framtida skapande är bra förutsättningar för upphovsmän att kunna livnära sig på det de skapar. Om vi ska likna upphovsrätten vid ett fallskärmsavtal kommer jag nu att börja tycka synd om de stora bolagen VD:s. Antar att de då aldrig fick lön när de var anställda och sent omsider och lite då och då fick en ersättning för att de bildade bolaget, kom på affärsidén, byggde produkten och sedan avskedades… Denna ringa ersättning är säkerligen VD:n ändå tacksam för då han annars inte skulle kunnat driva det framgångsrika företaget till gagn för alla…
Håller dock med dig om att fokus ska vara på bra förutsättningar när skaparna lever snarare än efter deras död.
Amerikanska undersökningen är intressant trots att jag inte alltid tycker att USA är ett föregångsland gällande rättigheter för upphovsmän såväl som andra medborgare. Jag avslutar med undersökningens slutanalys:
”Man är dock tydliga med att piratverksamhet ändå är ett betydande problem, men det är svårt att bedömda effekterna.”
Karabuda,
”Man är dock tydliga med att piratverksamhet ändå är ett betydande problem, men det är svårt att bedömda effekterna.”
Det låter väldigt mycket som ett värdeuttalande. Det säger ju emot allt som står tidigare i artikeln. Samtidigt framgår inte vilken typ av piratverksamhet som åsyftas, ordet verksamhet får mig att misstänka att det handlar om organiserad verksamhet med vinstintressen. Nedladdningsrörelsen är ju varken speciellt organiserad eller intresserad av ekonomisk vinning.
Sen måste jag påpeka att jag inte liknade hela konceptet upphovsrätt vid fallskärmsavtal. Vad jag specifikt liknade vid fallskärmsavtal var de nuvarande bisarrt långa skyddstiderna på 75 år efter upphovsmannens död…
Sen känns det som du undviker infallsvinkeln om hur oberoende kreatörer genom att dela ut sina alster på fildelningsnätverken kommer in och inkräktar på marknaden. Så som Energia gjorde med Star Wreck, och den som gjorde Sita sings the blues för att nämna en till i Timesartikeln. (Eller för den delen Diablo Swing Orchestra som lade upp hela sin skiva på Jamendo för gratis nedladdning, vilket ledde till att jag köpte den för att den verkligen rockar fett. http://www.jamendo.com/en/album/49216 )
Tack.
/David Jansson
David,
Formuleringen tog jag från den artikel din länk pekade på. Tycker att du har rätt i att problematisera längden på skyddstid. Denna parameter ska vara med i de förslag till lösningar som Kulturskaparna vill vara med och påverka. Vi vill skapa förutsättningar för ett framtida skapande och då måste vi alla vara beredda att revidera tidigare strukturer & åsikter. Med Kulturskaparnas gemensamma kompetens hoppas vi vara en bra resurs för just detta. Vidare vill jag återigen säga att jag inte har något emot att upphovsmän lägger upp musik i enlighet med dina exempel…..så länge det är deras egen musik de tillgängliggör och inte någon annans. Känns inte som om vi nödvändigtgvis står så långt ifrån varandra
Karabuda,
”Känns inte som om vi nödvändigtgvis står så långt ifrån varandra”
Jag är tveksam. Om vi verkligen står på samma sida så vill jag att officiellt och tydligt tar avstånd från idéer att ekonomin i kultur ska centralstyras av lagar som säger att man måste gå igenom STIM och liknande organisationer för att hantera sin copyright och så kallade ”orphan works”.
Jag vill även att ni tar avstånd från ACTA som i värsta fall kan innebära att det blir förbjudet att äga egen inspelningsutrustning, och som kan göra fri programvara olaglig med konkurrensen som ursäkt. Sådant som möjliggör skapande för oss oberoende kulturskapare på en helt ny nivå.
Sen vill jag dessutom att ni erkänner att det faktiskt finns en stor orättvisa i bredbandsskatter och kopieringsavgift på media. Dessa innebär ju i praktiken att jag betalar till er när jag blir klar med min animation och distribuerar den via bittorrent…
/David Jansson
David,
Mycket du vill att vi ska tycka och säga. Jag är glad om du har ett öppet sinne för framtida diskussioner, men det är naturligtvis inte min sak att diktera. Vill man förstå oss ser man nog ganska tydligt att vi är för valmöjlighet, men då valet att exploatera sina egna alster och inte andras. Kan du utveckla hur distributionen genom bittorrent ger ”oss” pengarna? och nej, jag tycker inte att det ska vara förbjudet att äga sin inspelningsutrustning. Kan du ge mig underlaget som pekar på denna utveckling? Och då menar jag inte någon som reagerat på någon annans kommentar om ett inlägg på en blogg…
Det har snackats en del om att ACTA försöker att förbjuda inspelningsutrustning om man inte har tillstånd i bloggosfären, och jag vet inte om det är så. Det gör mig dock orolig.
Jag syftade på förslagen om att man ska lägga in en kopieringsavgift på bredband. Det skulle i praktiken innebära att jag betalar er för att ladda upp mina alster, och även att jag betalar er för CC-alster som ni inte representerar.
Och jag försöker inte beordra er vad ni ska säga. Jag vill dock klargöra huruvida vi verkligen står på samma sida.
Dessutom är hela ert koncept lite knepigt, kulturskaparna har ju skapats för att komma till rätta med en problematik som förvisso existerar i undersökningar beställda av underhållningsindustrin, men som enligt alla oberoende studier jag fått kännedom om inte alls existerar. Bland andra den som Roger Wallis var del av. http://xml.nada.kth.se/media/Research/MusicLessons/Reports/MusicLessons-DL4.pdf
Roger var för övrigt ordförande för SKAP (som jag är nu) i nio år och arbetade då med att värna upphovsmännens villkor samt att främja ett framtida skapande. Jag fortsätter med denna uppgift och precis som då finns även nu en hel del att göra för att skapa bra förutsättningar för skapare och de som lyssnar, läser och tittar på det vi arbetat fram.